Hurr. Nu de senaste dagarna, har känt för att snacka med Michael. Men jag har haft förhinder varje dag. Så idag tänkte jag, idag ringer jag fan honom. Efter att jag ätit.
Så jag åt.
Efter att jag spelat lite spel.
Så jag spelade lite spel.
Efter att jag kollat på Lyxfällan.
Så jag kollade färdigt på Lyxfällan.
Pulsen gick upp till 648 slag i sekunden, minst. En signal. Det är lugnt. Michael kommer svara. Två signaler. Andas. Djupa andetag. Tre signaler. Hurr. Durr. Derp. Fyra signaler.
- Hello? OMFG NOES! Detta är en kvinnoröst. Fuck. Har de flyttat? Har de bytt nummer? Det kanske är hans mormor.
- Hello, is Michael home?
- No, FFFFFFFFFF he just left to pick up his two brothers.
- Oh ok. Um, do you know when he'll get home?
- Hum.. It's about four now. Visst fan! De har ju annan tidscykel. Hur stor va skillnaden? So I think he'll be back at six. Sex. Det är sex timmars skillnad. Det är tolv. Fan, jag har inte tid att sitta uppe så långe. I'll tell him you called. Who was this again?
- André.
- Oh, ok. I'll tell him you called.
- Ok, thank you. Undra om hon kommer ihåg o säga det. Undra vad han säger.
- Uhu, bye.
- Bye.
...doh!
Sekunden efter kom min hyrevärd upp för att fortsätta jobba. Hade nog känts lite akward att sitta o prata med M då. Huhu.
McNub out.
No comments:
Post a Comment